Detta är den andra dagen, och jag är inte rökfri. Jag har rökt tre cigaretter idag. Jag beslöt mig nämligen för att sluta med en halvpack cig kvar, och tänkte, att nu är det mjukstart, och sen gäller det, typ imorgon förmiddag, eller däromkring.
Hjälpmedel
Somliga hävdar att det bästa är att sluta knall bom. Jo, det är det kanske, säkert. Men jag behöver för det första känna mig nyttig och duktig (som inte blossar). Det gör jag efter några dagar. Därefter kommer jag successivt att dra ner på både nikotinplåster och inhalator. Niqotinell rekommenderar storrökare (som jag) att förutom högsta styrka på plåster, ta till ett svagare hjälpmedel, den första veckan, när vanans makt gör en lika nervös som det kemiska begäret. Det är ganska mysigt att pyssla med sin lilla inhalator på kvällarna...
Motion. Från och med för några veckor sedan promenerar jag dagligen, i minst en halvtimme. Jag ska utöka det hela till någonting av mer ansträngande karaktär, typ styrketräning eller jogging. Men minimum är alltså promenad.
Svagheterna
Men jag har lärt mig en del. Exempelvis har jag nu identifierat tre "svaga stunder" varje dag. Naturligtvis förlorar hela morgonkaffet sin charm när det inte kan avnjutas med en cigarett. Bah. Jag kunde ju lika gärna dricka isvatten eller té eller något annat halvblaskigt. Jag kunde lika gärna ligga kvar i sängen och strunta i att gå till jobb. För så tråkigt är det, och så trött blir man, när man inte kan ta sin morgoncigg. Så har vi då eftermiddagsciggen efter jobb. När man äntligen, äntligen, får en stund över för sig själv, och, tja, vill fimpa jobbdagen och påbörja ledigheten. Slutligen kvällsciggen, den där eftertänksamhetsciggen, när man reflekterar över dagen och morgondagen, när man liksom kramar sig själv en gnutta.
Så är svagheterna en vanlig dag, när ingenting av reelt jävlig karaktär dyker upp.
Vad kan jag dra för slutsatser av detta? Cigaretterna funkar som markörer. De markerar att något börjar eller att något slutar. Jag måste hitta nya markörer.
Jag är för övrigt alltid svagast när jag har tråkigt. Jag måste ha ett vettigt projekt. Idag när jag lagade mat tänkte jag inte alls på att röka. Men, jag kan ju inte laga mat hela tiden!
Styrkorna
Varför satte jag igång detta projekt? Var det för att plåga mig själv lite extra? Tvärtom! Jag minns hur det var att vara nikotinfri - jag minns framförallt det där lugnet i kroppen. Jag minns också hur det var att ha god kondition, rosiga kinder. Det var dessutom fint att känna doften av vårblommar efter ett stilla kvällsregn. Det kändes lyxigt att håret fortfarande, flera timmar efter dusch, luktade gott. Jag vet om allt detta och kan hålla fast vid det.
Jag hade flera tillfällen att röka idag, och undvek dem. Jag gick hem på rasterna och tvättade, och kunde lätt slunkit upp på balkongen för några bloss. Tanken föresvävade mig flera gånger, men jag undvek.
De svaga punkterna ovan känner jag igen. De var de svåraste när jag slutade sist. Men trots allt klarade jag av att gå och lägga mig, eller vakna, under tre månader, utan att röka. Jag blev mer effektiv. På morgonen kunde jag till och med diska ibland, och på kvällarna läsa mig bort från tankar på rökning. Det VAR jobbigt i början. De första veckorna var jag aningens manisk, utan ro att hålla mig icke- sysselsatt. Sedan gled jag in i nya vanor på ett ganska omärkligt vis. Plötsligt var mycket bara förändrat.
Råd till mig själv inför morgondagen
Jag ska utesluta en av mina "svaga" cigarettstunder, så att jag imorgon bara röker två cigaretter. Jag kommer att välja bort eftermiddagsciggen. Dessutom kommer jag nog bara att röka en halv på morgonen, och en halv på kvällen.
Jag ska motionera. I morgon bitti sätter jag klockan på halv sex och promenerar i en timme. Dels bränns flest kalorier på morgonen, och det behöver jag - jag vill INTE gå upp de där obligatoriska kilona för rökslutets skull. Dels ger promenader på morgonen en möjlighet till planering av dagen. Jag är nästan alltid gladast på morgonen när jag jobbar (tvärtom under ledigheter), och varför inte ta tillfället i akt att peppa sig själv under en hel timme av fågelsång, gång, och navelskådning?
Jag måste försöka undvika att ha tråkigt. Så, när jag inte, på morgonen ränner runt, måste jag hitta en hobby. De tre starkaste alternativen är puzzel, målande, eller stickning. Jag vill verkligen läsa, men känner mig aningens ofokuserad just nu och har svårt att komma in i en bok.
Jag uppdaterar om hur morgondagen utfallit imorgonkväll. Ni som redan lyckats sluta och har ovärderlig information att dela med er - gör så!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar